Författararkiv: Uffeadventure

Nya utmaningar

Efter en höst och vinter som passerade med blixtens hastighet så är våren här. Vårbruket är i full gång och detta år avser vi att plöja och så in ca 3 Ha. Vi skall prova med havre som skyddsgröda för gräset och sedan ensilera det som foder åt djuren. Förhoppningsvis kan vi öka på så att vi inte behöver köpa något foder till nästa vinter.

2016 års skörd räcker nog precis, det hänger lite på om gräset vill komma i gång och växa. Just nu står det och stampar lite då det fortfarande är ganska kallt med framför allt kalla nätter. Besättningen består idagsläget av 6 kor med kalv, 4 kvigor och 7 st köpta mjölkraskalvar.

För er som inte bokat någon köttlåda för i år så finns det fortfarande möjlighet till det. Skicka gärna ett mail så bokar vi in er.

För att blicka lite framåt så är det et ladugårdsbygge som ligger i pipelinen, vi avvaktar beslut från länsstyrelsen och sedan hoppas vi kunna komma igång. Risken är dock att vi får avvakta tills nästa vår de de har otroligt mycket att handlägga.

Hösten är här

Efter en intensiv sommar som dessvärre inte uppdaterats här i bloggen så är hösten här. Sommaren har varit otroligt torr och vi har aldrig haft så här lite vatten, det är lägsta nivån på 50 år. På grund av detta så har vi fått köra vatten till djuren under hela sommaren och vi fortsätter med det tills kylan sätter stopp. Under sommaren så har det mest varit tillsyn av djuren och vi har haft ett antal rymningar från betet uppe i Gunnamo. De inköpta kalvarna var ganska rymningsbenägna och lärde sig att gå igenom taggtråden. När vi kompletterade med elstängsel så var det svårt att få det jordat då det va så torrt i marken så kalvarana gick igenom även detta stängsel. Efter ett antal sena nätter och tidiga morgnar med kalvjakt så lyckades de riva ett av taggtrådsstaketen och en eftermiddag fick jag ett samtal av en granne att de hade siktats hemma i Sötåsa. De hade gått genom skogen och var nu hemma i byn. Så kan det gå.

Nytt på gården är de tre Linderrödssvinen som vi tänkte göra julskinka av till jul, de är fantastiska på att ta tillvara matrester från hushållet. De är väldigt sociala djur och gillar att bli klappade.

Årets köttlådor kommer att levereras i november och jag återkommer med mail till er som har beställt så fort jag fått klart med styckaren.

Förberedelser inför sommaren

Nu pågår vårsysslorna för fullt. VI sätter stängsel på det nyligen renoverade naturbetet för att kunna beta det framåt sommaren. Om inte marken hävdas så kommer lövet att fullkomligt explodera i och med att vi huggt bort så mycket. Parallellt med det så pågår det aldrig sinande arbetet med att byta ut gamla taggtrådar mot släta eltrådar. Det är fortfarande ett antal hundra meter kvar runt inägorna på hemskiftet, men trägen vinner…

Så kom kalven till vår nyinköpta ko nr 584.

Så kom kalven till vår nyinköpta ko nr 584.

Vår nyinköpta ko 584 nedkom med en kalv för ett par veckor sedan, en liten tjurkalv. Av årets kalvningar så blev det 4 kvigkalvar och 3 tjurkalvar. Vi har därför valt att köpa in lite tjurkalvar av en granne för att få kalvar till alla köttlådor i höst. De fyra kvigkalvarna skall vi behålla för att kunna utöka besättningen under nästa år. Går ladugårdsbygget i lås så kommer vi ha ett stort underskott på djur vintern 17-18.

Det är en härlig syn nu när alla djuren betar ute och arbetstiden som i vintras lagts på strö och foder kan nu läggas på stängsel och vattenanläggningar. En uppdatering om vattenförsörjning kommer innan sommaren.

Till de av er som ännu inte bokat sig för en låda till hösten passa på nu. Snart är alla bokade.

Tillökning på gården

I och med den dramatiska utvecklingen vid kalvningen i förra inlägget så minskade chansen att få kon dräktigt igen, kan ju bli svårt utan livmoder. Därför fattades det ett snabbt beslut häromsistens att skaffa ytterliggare en ko. När grannen Mikael ringde och frågade om jag ville vara med och dela på frakten på en ko så var jag inte sen att tacka nej. Att den sedan även var dräktig gjorde ju inte saken sämre. Den långsiktiga planen har ju varit att avla på Pollade djur (genetiskt hornlösa) och nu dök chansen upp i och med denna kviga. Hon levererades häromveckan till Mikael och jag var tillsammans med Åsas Far och hämtade henne. Så nu kommer vi ha 7 kalvar i sommar! Hurra!

I takt med det fina vädret så har nu gräset börjat växa på allvar på då på åkrar och beten, vårat mål är att kunna släppa djuren på bete runt 1:a maj för att lätta lite på markbelastningen runt deras hydda. Det frestar ju marken hårt med en vinter likt den vi haft, ingen tjäle och mycket regn. Förhoppningsvis kan vi återanvända rubriken i detta inlägg redan om någon månad då det om allt går i lås kommer tre linderödsgyltor hit. De är tänkta att bli julskinka till jul och mitt mål är att kunna skaffa fram foder i form av vårat och vänners matavfall tillsammans med ensilage och lite kross. Jag återkommer med bilder då grisarna anlänt.

Våren i antågande och kalvarna med den

Äntligen är våren här!! Snön har smält, tjälen har gått ur jorden och blommorna kikar upp ur marken. Med våren så kommer också kalvningarna och i år var det vår Charolais som var först ut. Jag var på väg ett ärende när jag såg att hon gick för sig själv i hagen bakom ladugården. Åkte snabbt och gjorde mitt ärende och när jag var tillbaka så stack det mycket riktigt ut en klöv. Jag höll mig vid korna medan jag utförde lite sysslor med foder mm. Men när hon efter nån timme inte nått någon framgång och värkarna inte verkade finnas där så anade jag fara å färde. Min granne Leif, i grannbyn, är en minst sagt erfaren man inom kalvningar och råkade vara tillgänglig just i denna stund. Han konstaterade snabbt att kalven var för stor och dessutom hade kalvens tunga antagit en blå färg. Vi fäste ett rep om varje klöv på kalven och fick med gemensamma krafter ut kalven efter en lång stunds slit. Efter att ha torkat kalven torr med halm och tömt andningsvägarna på fostervatten så rosslade han till och slog upp ögonen. Vilken framgång att få liv i honom.

Utmattad efter kalvning och behandling hämtar hon kraft i hallen

Utmattad efter kalvning och behandling hämtar hon kraft i halölen

Lyckan var dock inte helt fulländad då kon fick framfall isamband med kalvningen och nu hade hela livmodern på utsidan. Det tog ca 1,5 timme innan veterinären var på plats och efter lite lugnande tillsammans med en ryggmärgsbedövning så började det mödosamma arbetet med att försöka stoppa in insidan av kon på just insidan. Vi hade tyvärr ingen framgång i detta arbete och efter ca 2 timmars arbete så fattade veterinären beslut om att amputera livmodern. Operationen gick relativt smidigt (åtminstone jämfört med övriga utmaningar under dagen) och när mörkret föll så var både ko och kalv i livet. Kon var dock rejält omtumlad och trött. Det fick till följd att jag fick störa grannen Kenneth i byn åt andra hållet o fråga om han möjligen kunde ha lite råmjölk i frysen. Visst hade han det och återigen påminns man om vilken styrka det är med hjälpsamma grannar.

Kvällen ägnades åt att få i kalven Leif lite råmjölk

Kvällen ägnades åt att få i kalven Leif lite råmjölk

Kalven var lite svårflirtad men tillslut så hade jag med Åsas, Kenneths och Linneas hjälp fått i honom ett par liter mjölk och han kändes lite piggare. På morgonen efter så fick han ytterliggare ett par liter råmjölk och under förmiddagen så stod kon upp så han fick dia lite.

Idag så har det gått nästan två veckor och både ko och kalv är pigga och igång. Vilket mirakel att vi fick behålla båda. Efter den dramatiska kalvningen så har ytterliggare en kvig- och en tjurkalv kommit. Vi väntar med spänning på resten.

Renovering av Betesvall

Under hösten -15 har jag tillsammans med skogsstyrelsen inventerat en gammal förfallen betesvall på ca 1,3 HA. Slyet stod 2-3 m högt och när det är pålövat så är det en ogenomträngbar djungel.

I korthet så skall vi göra följande; Röja bort allt inväxande triviallöv (läs sly), Återhamla gamla hamlade lindar, Tillskapa död ved av Ek och Hassel, Avverka och köra bort barrträd, Bevara fågelträd. När detta är klart om ett och ett halvt år så har vi skapat en betesvall som den såg ut förr i tiden. Genom att det kommer att finnas rikligt med löv bl.a hasselbuskar så kommer vi få ett rikt insektsliv. För att minimera risken för körskador så blir den hel del av arbetet motormanuellt och den mesta körningen av ris och timmer gör jag själv med jordbrukstraktorn.

Vi (eller snarare troligt att vår granne Stig) kommer att släppa på och beta direkt till våren och iom att vi betar utan att tillföra konstgödsel så kommer floran på sikt att utvecklas och likna forna tiders beten. För de av er som läser detta och har vägarna förbi oss, titta gärna in och kolla av hur arbetet framgår. Det kommer att bli en idyll värd att besöka, i överkanten av slänten som utgör betesvallen står en ståtlig ca 2,5 m hög stenmur och det rikliga utbudet av krokiga, liggande träd är perfekta för barn att klättra i. Gott om hassel ger ju ett utmärkt tillfälle för gammal och ung att tälja sig en pilbåge.

Midvinternattens köld är hård

Nog kan man säga att vintern kommit med besked nu. Från höstväder i december till riktig vinter nu i januari. Det har som ni säkert märkt varit lite skralt med uppdateringar under hösten men på gården har arbetet fortskridit. Vi hoppas att de av er som köpt köttlådor är nöjda och att ni är sugna på att hälsa på oss framåt våren när kalvarna kommer. Det är ju 5 kor och en kviga som (förhoppningsvis) är betäckta. Tjuren Bellman har gått vidare till köttbullshimlen och rekrytering av hans ersättare pågår för fullt. I år skall vi dock endast skicka tjurkalvarna på slakt, kvigorna får bli kvar för att utöka besättningen lite.

De rutinmässiga sysslorna med utfodring och strö pågår dagligen i kyla nedåt -16 grader och i år har lyckan hittils varit med oss och vi har sluppit igenfrysning av vattenanläggningen. Detta är ju lite av en mardröm annars, när det väl fryser så skall det ju tinas och repareras och allt detta skall ju ske med blöta händer i sträng kyla. Att ha korna ute året runt är lite annorlunda jämfört med att ha dem i ladugård. Det som är mest påtagligt är hur väl djuren pälsar på sig. Pälsen blir väldigt tjock, det är inte ovanligt att det ligger lite snö på ryggen på djuren som inte smälter undan. Men ochså foderhanteringen skiljer sig en del. Inomhus har man ofta ett foderbord där man rullar upp foder från en bal dagligen till djuren. Vi har valt att mata djuren med en foderhäck där man ställer i en bal i taget. Fördelen med detta är att man inte behöver mata varje dag. Nackdelen är att det blir ganska mycket spill av fodret (kanske 25%).

Övriga arbeten med stängsel och maskinhall får nu vänta tills våren kommit!

Är ni sugna på att beställa köttlådor för hösten 2016 så skicka oss ett mail!

Sensommartider

Nu har sommaren swischat in och är återigen på väg ut med kallare nätter och morgnar. Årets skörd av foder blev bättre än förväntat och utvecklingen över åren ser ut som följande: 2013 30 balar, 2014 50 balar och i år 2015 77 balar. Alla dessa år är det samma areal (ca 7,5 HA) som vi slagit. Skillnaden är att jag under senare år tillfört både stallgödsel och konstgödsel. Det är skönt med en skörd som gör att vi slipper köpa foder i vinter! Kanske kan vi till och med behålla en extra kviga med det extra fodret.

Nu sedan ett par veckor går alla djuren hemma runt gården då även de utlokaliserade kvigorna skall bli betäckta. Det blir ett ganska hårt betestryck men med lite flyttningar mellan betena så funkar det bra. Mjölkbranschens kris syns nu även hos oss på köttsidan, här i form av kalvbrist. Mjölkbönderna står för en stor del av de kalvar som föds upp till köttproduktion och när en mjölkbonde om dagen lägger ned så får det konsekvenser.

När campingsäsongen lugnar ned sig blir det fortsatt fokus på maskingaraget och en del stängsling som skall göras nere i Gölsebo.

Sommar efter midsommar

Nu är sommaren äntligen här, tja åtminstone om man tittar i almanackan. Snart är det dags för vallskörd, om bara vädret kunde hålla sig några dagar i sträck utan regn. Det ser ut att ha vuxit bra och det skall bli kul att se effekten av den gödsel jag spridit på åkrarna.

Nytt fräscht bete

Nytt fräscht bete

Eftersom maj varit så kall så,har det blivit en del runtflyttande av djuren för att hitta bete åt dem. Kvigorna som är på kollo i gunnamo har skött sig toppen ända tills midsommardagen. Då blev en av dem brunstig och valde att rymma 5 ggr samma dag, tur man har grannar som är snälla och hjälpsamma. Typiskt att det skall hända när man inte är hemma.

Nu är dessutom kull nr 2 på gång hos hönsen då en höna ligger på 6 ägg. Av de 4 första kycklingarna har vi bara 3 kvar då en lyckades rymma och frös ihjäl.

Fortsatt glad sommar!

Djurhantering

Nu har alla kalvarna landat! Vi var ju lite misstänksamma och oroliga för att två av korna skulle bli kalvlösa, men så blev inte fallet. Båda har kalvat med några dagars mellanrum och vi har nu fem kalvar struttandes runt i hagen. Vi har ju nämligen släppt på dem på betet, något de blev väldigt förtjusta över. Det är inte bara kor som kommer inifrån en mörk ladugård som blir tokiga när de kommer ut, utan även kor som gått ute hela vintern blir helt euforiska när de kommer ut i en större beteshage. Detta yttrar sig genom att alla rusar till ena änden av hagen för att genast vända o rusa tillbaka, så håller de på tills de flåsande inser att det faktiskt finns färskt gräs att tugga på.

Så åter till rubriken. För att bli lite klokare avseende arbetsmiljön i närkontakten med djuren så har jag gått en kurs i säker djurhantering. Kursen bestod av två delar där den första handlade om fysisk arbetsmiljö i t.e.x ladugårdar. Mycket givande och en hel del tänkvärda saker. Men del två var det som etsade sig fast hos oss alla. Även de äldre garvade bönderna med decennium av erfarenhet var sugna på att åka hem och prova. Det handlade om hantering av djuren utan att stressa dem, man uttnyttjar istället deras naturliga beteende och jobbar med att ”sätta tryck” på dem genom att jobba in och ut ur deras flyktzon. När man får dem i rörelse lättar man på ”trycket”. Man använder sig även av deras balanspunkt, befinner man sig bakom den så kan man få dem i rörelse och är man framför så kan man bromsa och stoppa dem.

Sophie hanterar kvigor

Sophie hanterar kvigor

Vår föreläsare för dagen var Sohie Atkinson, forskare på SLU. Ingen trodde henne riktigt när hon skulle få de aldrig hanterade kvigorna innanför grindarna. Men nog fixade hon det. Hon valde även ut två kvigor som hon sedan avskiljde och släppte ut. Detta utan att stänga, bara genom sin position och rörelse i förhållande till djuren lyckades hon med detta. Nu skall kossorna hemma drillas på detta vis!